Allergiska hudutslag

PRIS 300 kr

Vad är nässelutslag?

Nässelutslag eller urtikaria är kliande utslag, oftast upphöjda, som kommer och går inom ett dygn. Utslagen är hudfärgade eller blekröda och står ut på huden. De största utslagen kan bli bleka i mitten och får då en rosa ring ytterst. De flesta utslag försvinner inom ett par timmar och istället kan nya dyka upp. De allra flesta nässelutslag går över efter ett par dagar, men det finns även en kronisk form.

Det finns flera varianter av urtikaria. Några varar kort tid, andra längre. Ibland är allergi av något slag orsaken, men det finns också icke-allergiska former.

– En variant av urtikaria är så kallat angioödem. Här är svullnaden ofta mer diffus och sitter oftast i ögonlock, på läppar, könsorgan, tunga eller i de övre luftvägarna. Huden är mindre röd och den kliar inte så mycket. Svullnaden vid angioödem kan vara i upp till tre dygn.

– Fysikalisk urtikaria är en egen undergrupp:
– Urtikaria factitia är ett tillstånd där personen får utslag till följd av att man river sig eller kliar på huden. Utslagen varar mellan ett par minuter upp till flera timmar. Normal hudberöring kan ge klåda
– Vissa personer kan utveckla angioödem till följd av långvarigt och kraftigt tryck. Detta kallas tryckurtikaria och ger ofta mer smärtor än klåda
– Vid köldurtikaria utlöses utslagen av köld
– Solurtikaria uppstår efter intensiv solning, och är en förhållandevis sällsynt form av nässelutslag
– Urtikaria som beror på vatten är ännu mer sällsynt
– Kolinerg urtikaria utlöses av svett och ansträngning
– Kontakturtikaria kan antingen bero på allergi eller orsakas av en direkt kontakt med något, till exempel brännässlor. Vid kontakturtikaria börjar klådan på en gång och huden får upphöjda utslag efter ett par minuter.

Nässelutslag är vanliga: cirka 15–20 % av befolkningen får ett utbrott någon gång under livet. Akut allergisk urtikaria är vanligast bland barn. Icke-allergisk kronisk urtikaria är vanligast bland vuxna. Kvinnor får nässelutslag ungefär tre gånger så ofta som män.

Symtom

Nässelutslag kännetecknas av att de är flyktiga – de blossar upp snabbt och kan lika fort ändra både form och placering. Utslagen börja ofta klia redan innan du ser hudreaktionen med blotta ögat. Klådan kan vara kraftig och kännas brännande.

Nässelutslag är ljusröda eller hudfärgade, ofta blekare i mitten, och känns som upphöjda små svullnader i huden. De brukar sitta på överkroppen eller på armarna och benen, antingen som enstaka utslag eller i kluster över stora, sammanhängande hudområden. De försvinner för det mesta inom några dagar och lämnar inga märken.

Angioödem är en sorts reaktion i hud eller slemhinna som kan uppstå enskilt eller i kombination med vanliga nässelutslag. Det ger en djupare svullnad utan den typiska klådan. Svullnaden brukar sitta i ansiktet, till exempel på ögonlocken, i munhålan eller svalget. Om svullnaden sitter i svalget kan det vara ett livshotande tillstånd, så kallad anafylaktisk chock, som kräver akut behandling.

Orsak

Man vet fortfarande lite om mekanismerna bakom nässelutslag. Det är troligt att immunsystemet och allergiska reaktioner spelar en viktig roll.

Man kan ofta se ett tydligt samband mellan utbrott av nässelutslag och en viss utlösande faktor, men ibland går det inte att hitta någon säker utlösande orsak. En vanlig form av nässelutslag hos yngre barn är den som beror på en reaktion (allergisk eller icke-allergisk) mot ett ämne, till exempel i maten eller genom att man andas in exempelvis pollen.

Yttre påverkan (fysikalisk urtikaria) som köld, värme, tryck, rivsår, sol eller vatten orsakar 10–20 % av urtikariafallen. Läkemedel som till exempel antibiotika eller NSAID är orsaken i 5–10 % av fallen. Livsmedel är en sällsynt utlösande orsak till nässelutslag hos vuxna, dock kan pollenallergiker oftare reagera med utslag på olika sorters mat.

Andra orsaker kan vara dolda virus- eller bakterieinfektioner och andra sjukdomar samt stick och bett från insekter.

Diagnos

Nässelutslagens utseende är typiskt och läkaren kan oftast enkelt se vad det rör sig om. Svårigheten brukar vara att hitta en möjlig utlösande orsak.

Vid akuta nässelutslag görs normalt inga särskilda undersökningar, om inte det finns misstanke om att utslagen beror på en sjukdom som kräver vidare utredning. Barn testas ofta för streptokockinfektion i halsen vid akut urtikaria.

Om läkaren misstänker att tillståndet beror på fysikalisk urtikaria kan man försöka att provocera fram utslag genom att utsätta huden för kyla, vatten eller liknande. Vid kronisk urtikaria som inte utlöses av sådana saker gör läkaren ibland ytterligare undersökningar för att se om det finns någon annan möjlig orsak.

När bör du söka vård?

Om du får utslag som inte försvinner inom ett par veckor, eller om utslagen återkommer, bör du vända dig till sjukvården. Det gäller även om du misstänker att nässelutslagen beror på allergi.

Sök vård akut om utslagen snabbt breder ut sig eller om du känner dig allmänpåverkad. Uppsök en akutmottagning om du svullnar upp i ansiktet, till exempel på läpparna eller tungan.

Ring 112 om du har problem att andas eller om du får en akut allergisk reaktion som tyder på anafylaktisk chock – dit hör hjärtklappning och tryck över bröstet, andningsbesvär, magsmärtor, svimningskänsla och kalla händer och fötter.