I Sverige f\u00f6r Socialstyrelsen statistik \u00f6ver nyuppt\u00e4ckta cancerfall i befolkningen. Varje rapport sl\u00e4pps i december med statistik fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. Under 2020 diagnosticerades 62 555 m\u00e4nniskor med elakartade tum\u00f6rer i Sverige. <\/p>\n\n\n\n
Pandemin har p\u00e5verkat statistiken f\u00f6r vissa typer av cancer. Socialstyrelsen informerar i sin \u00e5rliga rapport att under pandemi\u00e5ret rapporterades 17% mindre prostatacancer fall, vilket indikerar att det kan finnas ett stort m\u00f6rkertal med odiagnostiserade fall. <\/p>\n\n\n\n
Prostatacancer \u00e4r den allra vanligaste cancerformen som diagnosticeras i Sverige. Varje \u00e5r uppt\u00e4cks mer \u00e4n 10 000 fall av prostatacancer i befolkningen. Det \u00e4r framf\u00f6rallt \u00e4ldre m\u00e4n som insjuknar och faktum \u00e4r att sjukdomen \u00e4r ovanlig bland m\u00e4n under 40 \u00e5rs \u00e5lder. H\u00e4lften av alla som drabbas \u00e4r \u00f6ver 70 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
Cancerformen utg\u00f6r en tredjedel av alla cancerformer bland m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n
De vanligaste symptomen vid prostatacancer \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n
Om du upplevt n\u00e5got av dessa symptom och misst\u00e4nker att det kan bero p\u00e5 en tum\u00f6r \u00e4r det viktigt att du tar kontakt med sjukv\u00e5rden. <\/p>\n\n\n\n
Det f\u00f6rsta stadiet vid en misst\u00e4nkt cancerdiagnos \u00e4r att unders\u00f6ka kroppen f\u00f6r att uppt\u00e4cka tum\u00f6ren. Vid prostatacancer finns det olika unders\u00f6kningar som kan genomf\u00f6ras. G\u00e4llande prostatacancer i Sverige \u00e4r det dock inte symptomen man upplever som leder till en diagnos. Vanligast \u00e4r att anv\u00e4nda ett PSA blodprov.<\/p>\n\n\n\n
Ett PSA prov testar efter f\u00f6rh\u00f6jda v\u00e4rden av PSA, ett protein som finns i prostatak\u00f6rteln och \u00e4ven i blodomloppet. Det \u00e4r allts\u00e5 ett antigentest som testar efter f\u00f6rh\u00f6jda v\u00e4rden av ett protein som \u00e4r unikt till prostatan. <\/p>\n\n\n\n
Prostatacancer brukar delas in i olika stadier. Det f\u00f6rsta stadiet \u00e4r n\u00e4r tum\u00f6ren endast v\u00e4xer inne i sj\u00e4lva prostatak\u00f6rteln. De senare stadierna \u00e4r helt enkelt n\u00e4r tum\u00f6ren b\u00f6rjar v\u00e4xa utanf\u00f6r k\u00f6rteln samt ifall den sprider sig vidare. Oftast har tum\u00f6ren blivit uppt\u00e4ckt innan den hinner sprida sig.<\/p>\n\n\n\n
Vilken behandling som ska till\u00e4mpas vid prostatacancer best\u00e4ms oftast i samr\u00e5d med patienten. Det tas h\u00e4nsyn till vilket f\u00f6rlopp patienten bed\u00f6ms vara i samt vilka behandlingar som minst p\u00e5verkar ens livskvalit\u00e9. Patienter som \u00e4r unga med en liten tum\u00f6r kan oftast behandlas med str\u00e5lning. Om cancern inte har v\u00e4xt utanf\u00f6r prostatan kan man bli botad genom en operation med liten risk f\u00f6r allvarliga komplikationer. <\/p>\n\n\n\n
I befolkningen \u00e4r br\u00f6stcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor per dag, vilket blir cirka 9000 br\u00f6stcancerdiagnoser per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r framf\u00f6rallt kvinnor i medel\u00e5ldern som drabbas. Varf\u00f6r br\u00f6stcancer utvecklas \u00e4r inte helt klarlagt men forskning visar att det antagligen \u00e4r ett samspel mellan olika faktorer som g\u00f6r att cancern uppst\u00e5r. Br\u00f6stcancer utg\u00f6r ungef\u00e4r en tredjedel av alla cancerfall hos kvinnor. Det kan \u00e4ven h\u00e4nda att \u00e4ven m\u00e4n blir drabbade av br\u00f6stcancer. Ungef\u00e4r 60 m\u00e4n insjuknar per \u00e5r i Sverige. <\/p>\n\n\n\n
Det mest typiska symptomet f\u00f6r br\u00f6stcancer \u00e4r att man k\u00e4nner en kn\u00f6l i n\u00e5got av sina br\u00f6st. Andra symptom kan vara: <\/p>\n\n\n\n
Du ska alltid s\u00f6ka l\u00e4karv\u00e5rd vid uppt\u00e4ckt av en kn\u00f6l. Oftast \u00e4r kn\u00f6lar inte en tum\u00f6r utan ist\u00e4llet en svullnad i br\u00f6stk\u00f6rteln eller ett resultat av kn\u00f6lar i br\u00f6stv\u00e4vnaden. Men det \u00e4r alltid viktigt att kolla upp detta s\u00e5 att man kan utesluta allvarligare sjukdom.<\/p>\n\n\n\n
Den vanligaste metoden f\u00f6r att uppt\u00e4cka br\u00f6stcancer \u00e4r mammografi. Andra metoder \u00e4r kliniska unders\u00f6kningar och finn\u00e5lspunktion. <\/p>\n\n\n\n
Br\u00f6stcancer kan drabba i olika former. Vanligast \u00e4r att cancern tar rot i mj\u00f6lkg\u00e5ngarnas celler, det som kallas f\u00f6r ductal cancer men cancerceller kan \u00e4ven uppst\u00e5 mj\u00f6lkg\u00e5ngarnas k\u00f6rtlar, s\u00e5 kallad lobul\u00e4r cancer. <\/p>\n\n\n\n
Vid behandling av br\u00f6stcancer \u00e4r operation det vanligaste tillv\u00e4gag\u00e5ngs\u00e4ttet men det har blivit allt vanligare att f\u00f6rbehandla tum\u00f6ren med cytostatika med eller utan antikroppar. Efter en operation d\u00e4r tum\u00f6ren avl\u00e4gsnas \u00e4r det vanligt att kompletterande behandling s\u00e4tts ig\u00e5ng f\u00f6r att minska risken f\u00f6r att tum\u00f6ren v\u00e4xer tillbaka. Idag \u00f6verlever 8\/10 m\u00e4nniskor sin br\u00f6stcancerdiagnos. <\/p>\n\n\n\n
Det finns tre olika typer av hudcancer \u2013 Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. P\u00e5 senare \u00e5r har antalet fall av hudcancer \u00f6kat i Sverige. Sjukdomarna utg\u00f6r en av de vanligaste cancerformerna i Sverige idag och under 2000-talet har antalet fall av malignt melanom f\u00f6rdubblats. <\/p>\n\n\n\n
Malignt melanom f\u00f6rekommer i alla \u00e5ldrar, men att barn drabbas \u00e4r s\u00e4llsynt. Ju \u00e4ldre du blir, desto st\u00f6rre blir risken att man utvecklar malignt melanom. Idag \u00e4r genomsnitts\u00e5ldern mellan 60\u201370 \u00e5r f\u00f6r malignt melanom. <\/p>\n\n\n\n
Skivepitelcancer \u00e4r den typen av hudcancer som \u00f6kat mest. Det \u00e4r n\u00e5got vanligare att skivepitelcancer drabbar m\u00e4n \u00e4n kvinnor. <\/p>\n\n\n\n
Basalcellscancers \u00e4r en l\u00e5ngsamtv\u00e4xande cancer som oftast inte har f\u00f6rm\u00e5gan att producera dottertum\u00f6rer. <\/p>\n\n\n\n
Att h\u00e5lla koll p\u00e5 de leverfl\u00e4ckar man redan har \u00e4r bra f\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten kring sig sj\u00e4lv och sjukdomen. Om man \u00e4r orolig f\u00f6r att drabbas av hudcancer kan man komma ih\u00e5g att:<\/p>\n\n\n\n
Om n\u00e5gon av dessa st\u00e4mmer in p\u00e5 dig och din\/a leverfl\u00e4ckar b\u00f6r du omedelbart s\u00f6ka kontakt med l\u00e4kare. <\/p>\n\n\n\n
Vid en unders\u00f6kning f\u00f6r hudcancer anv\u00e4nder sig l\u00e4karen av sin expertis i att identifiera hudcancer genom symptom som patienten upplever och att l\u00e4karen f\u00e5r se och k\u00e4nna p\u00e5 leverfl\u00e4cken som lett till oro. Vidare anv\u00e4nder sig l\u00e4karen ofta av ett dermatoskopi f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla sin misstanke. Om l\u00e4karen anser att leverfl\u00e4cken ber\u00e4ttigar oro kommer patienten en biopsi att utf\u00f6ras f\u00f6r att bekr\u00e4fta misstanken. I biopsin tar man ett v\u00e4vnadsprov av tum\u00f6ren f\u00f6r att analysera vidare. Vid misst\u00e4nkt malignt melanom opererar man bort hela tum\u00f6ren f\u00f6r analys.<\/p>\n\n\n\n
Behandlingen av hudcancer sker oftast genom operation vid samtliga typer av hudcancer. Beroende p\u00e5 cancerns omfattning kan str\u00e5lning erbjudas, men operation \u00e4r det vanligaste s\u00e4ttet och det som idag \u00e4r den s\u00e4kraste f\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att tum\u00f6ren blivit helt avl\u00e4gsnad.<\/p>\n\n\n\n