Vi andas hela tiden. Ibland lite mer och ibland lite mindre. Andning är konstant och en absolut livsnödvändighet. Även fast den är så pass närvarande, så tar många sin andning för givet. Andningens dag uppmärksammas årligen den 3 februari och syftar till att sprida kunskap om andningens betydelse för vår hälsa.
I denna artikel, till ära av andningens dag, utreder vi vad andning är och vad du bör tänka på kring andning för att må bättre.
Vad gör kroppen när den andas?
När vi andas så inhalerar vi syre och exhalerar koldioxid. Detta utbyte av gas är en av grundpelarna till människans fysik och är en av anledningarna till att vi lever och fortsätter att leva. Utöver lungorna regleras vår andning genom blodet, musklerna, vävnader och ben, som tillsammans skapar det som kallas andningssystemet.
Andningssystemet
Lungorna är det organ som ansvarar för kroppens syreintag och koldioxidutsläpp. Den högra lungan har tre säckar och är lite större än den vänstra lungan, som har två säckar. Den vänstra lungan är lite mindre eftersom den delar utrymme med hjärtat. Utbytet av gaser är lungornas viktigaste funktion. För att lungorna ska pumpa in luft i andningssystemet behöver kroppen ha fungerande luftvägar. Näsan och munnen är de luftvägar som de allra flesta kommer att tänka på när de hör ordet luftvägar, men kroppen har fler än två luftvägar.
- Mun
- Näsa
- Luftstrupen (Trakea)
- Luftrör (Bronker)
- Mindre luftrör (Bronkioler)
När luften kommer in genom näsan och munnen värms den upp. Efter att luften värmts upp i luftvägarna kommer den ner till de mindre luftrören för att sedan hamna i lungsäckarna. Där byts kroppens lagrade koldioxid ut mot nytt syre och andningssystemet har fyllt sin funktion- att andas.
Andningssystemet kan kännas givet, men det är såklart ett mycket komplext system med sköra komponenter. Vid ett ansträngt andningssystem kan andra delar av kroppen påverkas.
Vad påverkar vår andningsförmåga?
Stressad andning
En sämre andningsförmåga kan leda till att man får symptom som liknar de man får av stressrelaterade besvär. De allra vanligaste typerna av försämrad andning är överandning och oregelbunden andning. När man har en sämre andningsförmåga får man även ett minskat koldioxidtryck i blodet, vilket påverkar ens ork och balansförmåga. Detta kan även påverka din koncentrationsförmåga och du kan få svårt att fokusera. På längre sikt har detta en stark negativ påverkan på hälsan.
Tips! För att bli bättre på att andas kan du ta del av olika typer av andningsövningar. Ta djupa, kontrollerade andetag. Djupa andetag sänker pulsen, blodtrycket och stressnivån.
Hållning
I vardagen har vi en tendens att sitta för mycket. Detta påverkar vår andning och hållning eftersom vi sitter hukade över vår arbetsyta. När vi sitter hukade kan inte lungorna fyllas ordentligt och våra andetag blir därför mer ytliga och korta.
Tips! Ta en aktiv paus på jobbet. Sätt upp en rutin för stretchövningar och repetera under arbetsveckan.
Luftföroreningar
En riktig bov för vår andning är de luftföroreningar som konstant omger oss. Kroppen lär sig av sin omgivning och undviker gärna att andas med riktiga andetag när vi befinner oss i luftförorenade miljöer. En fortsatt exponering av luftföroreningar leder alltså till en påtaglig sämre andningsförmåga.
Tips! Ta en jobblunch i parken och andas frisk luft!
Övervikt
Andningen är direkt kopplad till ens personliga fysik. I den senaste mätningen från FHM uppgav 52 % av svenskar att de var överviktiga. Övervikten påverkar andningsförmågan eftersom fettet i kroppen förhindrar luften och gör det svårare för luften att komma ner i lungorna. Därför blir det lätt att man tar korta och snabba andetag när man är överviktig, vilket leder till en överlag sämre andningsförmåga.
Hur förbättrar jag enkelt min andning?
Din andning är en självklar komponent av ett gott liv! Ta tid varje dag för att ta kontroll över din andning igen.
Här nedan listar vi tre bra tips för att hålla en lugn och rytmisk andning.
Andas med magen
Andas in med magen när du tar ett andetag. Magen och revbenskorgen ska expandera så att lungorna fylls med luft ända ner i botten. När du andas ut kommer magen och revbenen att slappna av och trycka ut luften. Detta kallas för diafragmatisk andning.
Träna regelbundet
Andningsförmågan förlitar sig på musklerna som är en del av kroppens andningssystem. Vid regelbunden träning blir musklerna starkare och likaså blir ens andning bättre. Träningen löser även upp stress som kroppen samlat på sig och leder till att man blir fysiskt avslappnad vilket har en direkt effekt på andningen.
Fråga en kollega om den vill göra dig sällskap på en lunchpromenad!
Sträck på dig
När vi sträcker på oss så hjälper vi andningen genom att låta luften komma ända ner i lungorna och syresätta blodet. Vid förlängt stillasittande blir andningen sämre eftersom hållningen spänner andningssystemet. När man sträcker på sig och skakar av spänning som kommer från att sitta still så hjälper man även kroppen att få i sig tillräckligt med syre. Ta fem minuter varje timme på jobbet för att skaka av dig stress och spänning.
Det är ett skönt avbrott på arbetsdagen och dessutom, helt nödvändigt för en god andning.
Andningsövningar kan du göra när som helst. På väg till eller hem från jobbet, några minuter under lunchrasten eller när du är hemma. Om du känner dig stressad eller nervös kan andningsövningar vara bra för att lugna kroppen.