PRIS 300 kr
Allergi är ett tillstånd som beror på överkänslighet mot saker vi äter, andas in, får i ögonen, näsan eller som kommer i kontakt med huden. Man kan också vara allergisk mot läkemedel. Överkänsligheten leder till att kroppens försvarssystem, immunsystemet, reagerar onormalt.
Vanligtvis ska immunförsvaret skydda oss mot angrepp från mikroorganismer som bakterier och virus. Det bildas antikroppar mot mikroorganismerna. Antikropparna dödar eller neutraliserar bakterier och virus. Vid allergi skapas antikroppar mot allergener, ämnen som normalt är ofarliga.
Symtom som uppstår vid allergi beror både på typ av antikropp och var i kroppen reaktionen mellan antikropp och allergen sker. Vid födoämnesallergi kan symtom uppstå i tarmen, men allergenerna kan även via upptag i blodet ge hudsymtom, astma och anafylaxi. Vid hösnuva kan luftburet pollen orsaka reaktioner i näsan och/eller i ögonen. Vid astma kan pälsdjursepitel och pollen som har andats in orsaka en reaktion i lungorna.
Vid en allergisk reaktion kan cellerna i immunförsvaret frigöra ämnen (bland annat histaminer) som orsakar de allergiska reaktionerna, till exempel ökad produktion av vätska och slem i näsa och ögon, sammandragningar av luftrören så att det blir svårare att andas (astma) samt hudförändringar som rodnad, svullnad och klåda.
De vanligaste allergiska besvären är hösnuva, eksem, astma och födoämnesallergi.
Allergi orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen (allergen) som den egentligen borde tåla. Ibland kan överkänslighet bero på att du inte tidigare har utsatts för en viss sorts nöt eller frukt eller inte har umgåtts med till exempel katter, hundar eller hästar. Tvärtom kan det också handla om överexponering.
Ärftlighet är en väsentlig faktor, men i många fall vet man inte vad som orsakar allergi. Trots att exempelvis pollenallergi drabbar allt fler finns inga tydliga förklaringar till varför så många är allergiska.
Vanliga allergier:
– pollenallergi – vanligast är björkpollen, gräspollen och gråbopollen
– pälsdjursallergi – då reagerar du på djurens päls, talgkörtlar, saliv eller urin
– kvalsterallergi – orsakas av små, små spindeldjur som ofta finns i sängen
– födoämnesallergi – exempelvis komjölksprotein, ägg, nötter, frukt, fisk och skaldjur
– kontaktallergi – huden reagerar mot till exempel nickel, krom, parfym och kemikalier
– korsallergi – är du allergisk mot ett ämne kan du även reagera på snarlika allergener.
Det är viktigt att kontakta läkare så att diagnosen blir bekräftad. Ofta är det onödigt att göra ytterligare undersökningar, eftersom läkaren kan bekräfta diagnosen utifrån dina upplysningar om hur besvären yttrar sig. I andra fall kan ytterligare undersökningar behövas i form av blodprov, hudtester och spirometri (lungfunktionsmätning). I vissa fall kan det även vara viktigt att ta reda på exakt vilket eller vilka ämnen man reagerar på för att undvika att utsättas för dessa, till exempel vid födoämnesallergi.
När man tillsammans med läkaren har listat ut vad man reagerar på, eller har en rimlig aning om vilka allergener det kan röra sig om, är den viktigaste behandlingen att helt undvika detta/dessa allergen. Det kan vara pollen, pälsdjur, födoämnen, läkemedel och annat. Ofta är det svårt att ta reda på vad man reagerar på och det kan även vara svårt att undvika dessa ämnen. Det gäller till exempel pollen och pälsdjur. Då kan det bli aktuellt att använda läkemedel.
Grundbehandlingen är antihistaminer, läkemedel som lindrar allergiska reaktioner. Dessutom används medel för lokalt bruk i form av nässpray, ögondroppar, inhalationspreparat och kortisonsalvor. Vid mycket svåra besvär är allergivaccination (immunterapi, hyposensibilisering) mycket effektivt. Det ges vanligen som injektioner under flera år, men finns för gräs även som tabletter som läggs under tungan varje dag.
Allergisk chock
Allergisk chock (anafylaxi) är en akut, livshotande reaktion som kräver vård omedelbart. Symptomen kommer snabbt – det börjar med klåda i handflator och fotsulor. Inom kort får du hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Hos barn framkallas chocken främst av födoämnesallergi. För vuxna handlar det ofta om bi- och getingstick.
Allergisk chock (anafylaxi) kräver akutvård, ring 112!. Om du har haft besvär tidigare och redan har exempelvis en adrenalinpenna ska den användas i väntan på ambulans.
När bör du söka vård?
Om du misstänker att du är allergisk och inte blir hjälpt av receptfria läkemedel bör du rådgöra med sjukvården för att få bättre lindring.
Får du symptom som tyder på allergisk chock (anafylaxi) ska du vända dig till en akutmottagning. Sök vård omedelbart om du har:
– hjärtklappning och tryck över bröstet
– andningsbesvär, magsmärtor
– svimningskänsla med blodtrycksfall
– kalla händer och fötter till följd av försämrad blodcirkulation.
kontakt@legehuset.se
010-550 26 00
Vardagar 09:00-18:00 – Lunchstängt 12:00-13:00